Vården ska lära av flygledartornet
Av Hanna Brodda
Vård är inte något som bara finns på sjukhus. För kronikern är sjukdomen en ständig följeslagare. Vid läkarbesöket, på provtagningen eller under inläggning görs nedslag i patientens värld, men det är i vardagen som läkemedel ska tas och symptom i bästa fall hållas i schack.
Det är i hemmet stödet behövs.
I Västra Götalandsregionen finns nu projekt, planer och visioner för hur det ska bli verklighet.
– Inga av våra besökare vill egentligen vara hos oss, de vill inte vara sjuka och de vill inte vara på sjukhus om de kan slippa, det gör vårdens verksamhet lite speciell, säger Mikael Wintell, som är ansvarig tjänsteman tillsammans med Jeanette Bäfverfeldt på koncernkontoret inom ehälsa på VGR.
Steg för att nå målet med stöd för människor där de vill ha sin vård, tas i detta nu inom Västra Götalandsregionen. Det är mycket som ska komma på plats. Studier påbörjas. Enkel och avancerad teknik ska testas i verkligheten och organisationen ska på plats.
Till en början testas omständigheterna för ett terapiområde, men meningen är att det ska skalas upp. Först ut är patienter med hjärtsvikt. För en hjärtsviktspatient är vikten en tidig och livsviktig markör för sjukdomens tillstånd. Oförklarlig viktuppgång på kort tid tyder på att kroppen samlar vatten, långt innan andra symptom skvallrar om att dosen på läkemedlet ska ändras eller att annan åtgärd behövs.
För att hämta kunskap och inspiration på området åkte politiker på regional nivå, och landstingets projektledare till Norge för att titta närmare på projektet Kofferten.
Patienter med KOL som får hem en liten väska med bland annat medicinteknisk utrustning, för att sköta monitorieringen av sjukdomen.
– Vi blev inspirerade av deras projekt med kolpatienter. Det förväntade målet hade inte uppnåtts, att minska inläggningsfrekvensen, däremot fick de se en annan positiv effekt. Antal vårddygn minskade och det var ju gott som något.
Väl hemma i Sverige igen fattades beslut. Studier skulle påbörjas, fast här tog landstinget beslutet att starta med hjärtsvikts-patienter.
– Det automatiska är viktigt, det har vi jobbat med mycket. Ska man komma ihåg massa moment varje dag, det vet man ju själv, det är inte lätt.
Till en början gjordes försök där nära 200 patienter fått instruktioner att följa. Att väga sig själva varje morgon. Dricka exakt en tillbringare innehållande 1,5 liter vatten varje dag, Sedan rapportera till vården varje dag.
Det fungerade inte.
Då började Mikael Wintell och hans kolleger titta på marknaden för sätt att väga sig automatiskt, med simultan direktrapportering.
– Först tänkte vi att det skulle kunna fungera med en konsumentvåg av typen Fitbit, men den var inte lämplig för människor med Pacemaker. Istället gick vi vidare och fastnade för en våg som väger en redan innan man gått ur sängen, berättar Mikael Wintell.
Under den första studien, där patienter själva skulle rapportera, rapporterades en hög nivå av oro och ångest, framför allt under långhelger.. Med den digitala, automatiska lösningen, sjönk oron och med det ambulansutryckningarna och inläggningarna.
Projektet med hjärtsviktspatienter startades i Borås. Nu får patienterna en våg på sina sängben och i övrigt lever de helt som vanligt. Allt görs och planeras tillsammans med organisationen kring patienten. Hemtjänst, hemsjukvård, anhöriga med flera.
- För en gång skull samverkar vi med kommunerna. Att vi jobbar ihop är en förutsättning för hela vårdsverige. Vi måste se oss som en samhällstjänst med alla vårdinrättningar tillsammans. I det här projektet gör vi det!
Även om hem-monitoreringeren än så länge bara är på försöksstadiet, har landstingets ledning insett att det kommer att ställa krav på en ny organisation. Frågor som vem som är medicinskt ansvarig ska lösas.
– Vi planerar för något som kommer att likna ett flygledartorn. Där ska det sitta personal med olika kompetens, som ska kunna agera proaktivt när något värde ändras. En flygledare kan kommunicera med flera kaptener på olika flygbolag i luften samtidigt, simultant som kommunikation sker med till exempel räddningstjänst. Något sådant behöver vi kunna göra i vården också. Samtidigt som monitorering sker per automatik hemma hos varje patient.
Var ska det här tornet ligga?
– Det är förstås en het fråga som ska få ett svar, men vi har en organisation som har sett ungefär likadan ut sedan urminnes tider, trots att omvärlden har förändrats, och det börjar bli dags att göra något.
Enligt planen kommer KOL-, IBD- och patienter med diabetes att anslutas i nästa skede till projektet med hemmonitorering.