AI i vården – naiv utopi eller självklar framtid?
Idag pratar alla om AI (artificiell intelligens), så börjar i stort sätt varje seminarium som handlar just om AI. Denna inledning används som någon slags ursäkt för att man inte vill framstå som tjatig och vill kanske påpeka att trots att alla pratar om AI så är just detta seminarium det viktigaste och klokaste och värt att lyssna på. Därför börjar jag med; Alla pratar idag om AI, min krönika är dock inget annat än samlade reflektioner av det som redan har sagts.
Dagens mest återkommande termer inom sjukvården är ”artificiell intelligens”, ”maskininlärning”, ”digitalisering”, och ”big data” som enligt framtidsspanarna ger oss oanade möjligheter att effektivisera, förenkla och fylla ut sjukvårdens tillkortakommande i framtiden där vi antingen tidsmässigt inte hinner med eller våra hjärnor inte hinner med.
Utvecklingen med de nämnda attributen och dess möjligheter kommer att förändra sjukvården markant. Man jämför förändringens magnitud med industrialiseringen på 1800 talet. Det finns dock en stor skillnad, nämligen hastigheten av förändringen.
Var bidrar AI med mest nytta inom sjukvården? Det finns många områden där AI kan göra nytta och bidra med större eller mindre effekter. Den vision som sjukvården strävar mest efter med AI är att kunna förena multidisciplinär information från bilddiagnostik, medicinskt laboratorium, patologi och patientens genetiska och historiska data till att kunna analysera varje detalj i den samlade informationen. Därefter kunna föreslå precis diagnos för att avsluta med förslag på en för individ anpassad terapi.
Kommer AI att ersätta våra arbeten? AI:s intåg kommer göra vissa yrken obsoleta. För att inte oroa massan eller sig själv och för att skydda sitt existensensberättigande och värja om sin yrkesstolthet menar man att AI och ovannämnda exempel kommer endast att vara läkarens beslutsstöd och att inga yrken kommer därför att minska eller försvinna.
Samma diskussion hade man under bondesamhället där 98 % var bönder och 2% gjorde annat, Med industrialiseringens intåg ansåg då 98 % att industrins automation endast är komplement till böndernas kompetens, den kommer inte att ersätta de oersättliga bönder. Idag finns det 2 % bönder och 98% gör annat. Självklart kommer vissa yrken att minska i antal utövare, vissa kommer att helt försvinna. Människor som idag befinner sig i dessa yrken kommer dock inte att bli sysslolösa utan dom kommer att göra annat. Vad det kommer att bli kan ingen idag förutse.
Vi behöver betydligt mer diskussion om etik och moral i samband med införandet av AI. Vi inom industrin, politiker, patienter och professionen bär på ett väldigt stort ansvar i samband med införanden av AI. Vi befinner oss just nu endast på embryo stadiet av denna utveckling, men eftersom det kommer att gå fort så kan artificiell intelligens i sjukvården innebära att våra hjärnor också blir artificiella om vi inte är försiktiga. Ett exempel på detta är användande av GPS som är ett enormt uppskattat och viktigt hjälpmedel, men det är samtidigt viktigt att ta fram papperskartan då och då för att inte tappa för mycket kunskap och överblick.
Som led i den tekniska snabba utvecklingen och det etiska perspektivet bjuder vi till AI diskussion från alla dessa aspekter i Almedalen måndagen den 2a Juli klockan 12.00 till 13.00. du är hjärtligt välkommen att delta på detta seminarium vars inledning är ”Idag pratar alla om AI.”
Med allt nytt som medför stora konsekvenser för många människor gäller det att gasa rätt och bromsa klokt.
Namn: Tomas Kramar
Jobb: vd Siemens Healthineers.
Aktuell: Arrangerar seminarium i Almedalen tillsammans med MedTech Maga