På vilka grunder fattas idag beslut om vilka hjälpmedel och vilken välfärdsteknik som ska köpas in? Svaret är att tydliga verktyg för väl underbyggda beslut saknas. Detta är upprinnelsen till den doktorandtjänst som inrättades förra året. Tjänsten är en unik samfinansiering av Sveriges landsting och kommuners nationella hjälpmedelsnätverk. Totalt är det 21 regioner som under fyra år samfinansierar doktorandprojektet med sammanlagt 3,5 miljoner kronor.

– När jag såg att den här doktorandtjänsten utlystes tänkte jag direkt att det där är ju jag, säger Katarina Baudin.

Nu är det ett drygt år sedan Katarina Baudin tillträdde doktorandtjänsten och klev in i projektet som har Mälardalens Högskolan som motor. Katarina Baudin är legitimerad arbetsterapeut och har arbetat med hjälpmedel under många år. Hon har även en bakgrund som redovisningsekonom. Hennes uppdrag är att efter fyra år presentera riktlinjer och beslutsstöd som idag saknas så att beslutsfattare inom hjälpmedelsverksamheterna i kommun och landsting ska kunna fatta beslut på bättre grunder.

– Jag tror att tydliga beslutsunderlag saknas. Det är mycket som går på rutin och man gör som man alltid har gjort utan att egentligen luta sig mot några tydliga riktlinjer eller empiriska modeller kring kostnadseffektivitet.

Slutresultatet efter de fyra åren som doktorand ska bli någon form av nationella riktlinjer som beslutsfattare inom hjälpmedelsorganisationer ska kunna använda och ha nytta av när de ska göra inköp av hjälpmedel och välfärdsteknik.

De reaktioner Katarina får när hon berättar för människor om projektet och sin doktorandtjänst är positiva. Just välfärdsteknik lockar människors intresse.

– Det är så inspirerande och roligt att folk är intresserade! Välfärdstekniken är ingen tillfällig trend utan det kommer mer av den. Min önskan är ju att välfärdstekniken ska komma till nytta för alla dem som så väl behöver den.

Kom och lyssna till Katarina Baudina föreläsning på Hjälpmedel för livskvalitet i Stocklholm, 8-9 november.