Du är ”nygammal” på jobbet. Hur känns det?

– Kul! Jag är oerhört taggad på att fortsätta och utveckla det otroligt viktiga arbete som vi har påbörjat.

Du basar över väldigt många och stora frågor och drygt 700 miljarder skattekronor. Oroliga röster hörs om att du inte ska hinna med, hur bemöter du detta?

– Finansministern hanterar mer skattepengar än så, och hon hinner med sitt uppdrag. Det är klart att det kommer bli ännu viktigare än tidigare att prioritera min tid, men många av frågorna hänger ihop. Ta bara kopplingen mellan ohälsa, sjukvård och sjukskrivningar till exempel. Där ger mitt nya uppdrag möjligheter till ännu bättre helhetslösningar.

Vilka frågor kommer du att prioritera?

– För mig är hälso- och sjukvården en av grundbultarna i vårt välfärdssystem. Du ska kunna känna trygghet i att den finns när du behöver den, det är en av mina viktigaste uppgifter. Men tryggheten handlar också om att vi ska ha en hållbar arbetsmarknad, därför kommer arbetet för friska arbetsplatser vara fortsatt viktigt. Sedan kommer den ekonomiska tryggheten för våra äldre och pensionerna också ligga högt på agendan, inte minst eftersom våra äldre blir allt fler. I grund och botten handlar alla dessa frågor om att utveckla den svenska modellen, att se till att våra gemensamma välfärdssystem är starka och smarta så att människor kan färdas väl genom livet. Det är så vi bygger ett samhälle som håller ihop.

Vi har en vård i världsklass men som även har problem som är ”extremt bekymmersamma” som du själv uttryckte det i en intervju i slutet av sommaren – går det utför med svensk sjukvård?

– Det finns väldigt mycket som är bra. Vi måste kunna se att vi har utvecklingskurvor som går åt olika håll samtidigt. Vi har exempelvis fortfarande medicinska resultat i världsklass, och i många fall har de förbättrats de senaste åren. Men ja, vi har också det som är väldigt bekymmersamt. Till exempel ser vi på många håll i vården att det finns stora problem med bemanningen. Det kan handla om förmågan att behålla och rekrytera rätt personal, men också hur vi använder personalens kompetens. Går tiden till rätt saker?

– Vårdens kvalitet och tillgänglighet börjar och slutar med personalen. Det är bakgrunden till flera av de satsningar vi gjort, bland annat professionsmiljarden, vår nya tvåmiljarderssatsning på personalen från 2018 och att vi har byggt ut utbildningsplatserna på flera viktiga utbildningar. En annan otroligt viktig fråga är tillgängligheten. När du behöver vård ska du få den så snabbt som möjligt. Personalfrågorna är avgörande, men vi satsar också en patientmiljard som bland annat ska gå till att stödja införandet av en skärpt vårdgaranti i primärvården, säger Annika Strandhäll.

Du behöll Wikströms stab inom sjukvårdsfrågorna men hur gick överlämningen från Wikström till dig till?

– Jag har hela tiden haft ett nära samarbete och en tät dialog med Gabriel Wikström eftersom vi har arbetat med så närliggande frågor, men också för att jag är departementschef på Socialdepartementet. När Gabriel blev sjukskriven tog jag över ansvar för sjukvården, folkhälsan och idrotten. Därför har jag redan hunnit sätta mig in i de flesta av frågorna och samtidigt fått möjlighet att arbeta tillsammans med hans medarbetare. Nu handlar det främst om att lägga upp planerna för det fortsatta arbetet.

Hur ser din relation till den svenska hälso- och sjukvårdsindustrin ut?

– Jag är på många sätt imponerad över Sveriges medtech- och life science-bolag. De bidrar starkt till att vi har en hög kvalitet i stora delar av svensk hälso- och sjukvård, genom innovativa och moderna lösningar.

Är life science-industrin viktig för Sverige?

– Ja, utan tvekan. Och för svensk hälso- och sjukvård.