Några stora överraskningar innehöll inte höstbudgeten som finansminister Magdalena Andersson under onsdagen presenterade. De stora satsningarna har i sedvanlig ordning redan avslöjats i förväg. Sammantaget ökar resurserna till sjukvården med närmare 5,5 miljarder kronor jämfört med tillskotten i budgetpropositionen för 2017.

Bland satsningarna märks bland annat ytterligare pengar till förlossningsvården där regeringen nu föreslår att 1 miljard kronor per år fram till 2022 tillförs den satsning som presenterades redan i vårändringsbudgeten. Vidare föreslår regeringen att livmoderhalscancerscreening i form av gynekologisk cellprovstagning ska vara avgiftsfri från och med 2018 för kvinnor över 18 år.

Barnhälsovården ges ett resurstillskott för att vaccination mot rotavirus ska bli avgiftsfri. Den växande psykiska ohälsan behöver bemötas med ytterligare åtgärder och regeringen genomför därför en utökad satsning om totalt cirka 3 miljarder kronor till och med 2020 på psykisk hälsa och psykiatri.

Som redan känt ges 1 miljard kronor per år 2018–2021 till den så kallade patientmiljarden vars mål är att köerna i primärvården ska kortas och samordningen mellan olika delar av vården förbättras.

Regeringen föreslår också en utbyggnad av läkarutbildningen, totalt rör det sig om 440 nya platser fram till år 2023. Sedan 2015 pågår redan en utbyggnad av utbildningarna till barnmorska, sjuksköterska och specialistsjuksköterska.

Arbetet med att ta fram en nationell läkemedelslista fortsätter. Det övergripande målet är att skapa en samlad bild av en patients läkemedelsbehandling, oavsett var i landet patienten har ordinerats eller hämtat ut sina läkemedel. Det nya registret är ett led i arbetet med att öka patientsäkerheten och effektivisera arbetet med ordination och förskrivning av läkemedel. Förslaget i budgeten är att utvecklingsarbete av en nationell läkemedelslista tillförs 5 miljoner kronor 2019, 50 miljoner kronor 2020 och 43 miljoner kronor 2021.

Vidare vill regeringen satsa på minskat utsläpp av läkemedelsrester i naturen. Regeringen avsätter därför 180 miljoner kronor år 2018–2020 för att avlägsna läkemedel i miljön genom till exempel avancerad avloppsrening. Av de 180 miljoner kronorna avsätts 5 miljoner kronor från och med 2018 för att inrätta ett kunskapscentrum för läkemedel i miljön. Centrumet för läkemedel och miljö ska bidra till att samla svenska aktörer i arbetet för att uppnå etappmålet om ökad miljöhänsyn i EU:s läkemedelslagstiftning.

Läkemedelsverket kommer att tillföras ytterligare resurser om sammantaget 37,1 miljoner kronor under 2018. Anledningen är att Läkemedelsverket har fått utökade ansvarsområden till följd av ny lagstiftning på EU-nivå inom områden för kosmetika, medicinteknik, och avancerade terapier, samt utökade ansvarsområden efter apoteksomregleringen.

För den intresserade finns höstbudgeten att läsa i sin helhet här.