En trött sjuksköterska som inte orkar låta min dödssjuka vän lyfta in träningscykeln på sitt rum, trots att han var en av få som under omständigheterna var pigg och cykelbar på avdelningen. Jag tänker ofta på det. Hon meddelade att de tre cyklarna skulle stå i korridoren. Att hur skulle det se ut om alla tog cyklar. Hur skulle hon hinna lyfta ut dem igen, kanske hon tänkte.

Den sjuksköterskan kanske hade en dålig dag, men hennes resonemang kan också haft en förklaring i den politiska modell som styr hennes vardag, arbetstider och känsla av medbestämmande.

Snart ställs vi återigen inför livets viktigaste val. (Se fotnot 1) Valet. Att få välja det parti som ska styra i våra liv, barnens skolgång och framförallt tillgången till vård och omsorg. Det är just vård och omsorg som människor ofta uppger som den enskilt viktigaste frågan i valet. I maj i år var det 61 procent som satte vården främst.

Vissa områden är mer styrda av politiska beslut och regler än andra. Vården och leverantörerna är några av de mest politiskt styrda branscherna i Europa. Nya lagar får omfattande konsekvenser, ibland oförutsedda.

Exakt vilket parti som ger bäst vård är förstås en smaksak. Partierna själva har under vården försökt differentiera sig genom att peka på betydelsen av privatiseringar. Hur stor betydelse organisationsformen egentligen har, finns inget entydigt svar på. Säkert är att både offentliga, offentligt finansierade privata och helt privata mottagningar i Sverige har patienter.

Frågan att ställa sig, tycker jag, är istället vilket parti som sätter patienten mest i centrum. Vilket parti som är mest modernt och skulle vara det som snabbast öppnar vägen för digitalisering? Vilket parti hjälper vårdpersonal att orka låta cancersjuka få ha träningsredskapen på sina rum?

Svaret på det har vi inte ännu, men vi hoppas att förståelsen för partiernas positionering blir tydligare efter att vi kunnat följa partiernas deklarationer i MedTech Magazine.

Fotnot: Det är snart 100 år sedan Sverige demokratiserades, i och med att även kvinnor fick rösträtt 1921. Hade vi inte haft demokrati, hade vi saknat val mer än många andra valmöjligheter. Sedan 1988 är det något fler kvinnor som nyttjar sin demokratiska rättighet, än män.