Philips är främst känt för att utveckla elektronik som TV-apparater och lampor, och vad många inte vet är att bolaget också är ett av världens största healthcare-företag. MedTech Magazine fick en pratstund med den som ansvarar för avdelningen för hälsa på bolaget, Jeroen Tas.

Vilka är framtidens trender inom digital hälsa?

– En stor trend är att patienten hamnar alltmer i centrum av vården. Vården kommer i framtiden att organiseras mycket annorlunda än idag. I dagsläget är den organiserad kring akuta händelser: om något är fel med dig går du till din husläkare som hänvisar dig till en specialist eller ett sjukhus. De förstår dig sällan som person och har en begränsad kunskap om din sjukdomshistoria. Digital hälsa ger nu patienter verktyg för att hantera sin hälsa och i framtiden kommer relevant information delas med ett vårdnätverk som arbetar dygnet runt, säger Jeroen Tas.

– Idag är en hel del sjukdomar kroniska och ju tidigare du kan behandla något desto bättre. Det gäller bland annat cancer, KOL och diabetes. Det finns många sätt att upptäcka sjukdomar tidigare. Ett exempel är digital hälsa. Genom att samla in uppgifter och kunskap om en person kan man lättare förebygga sjukdom, såväl som diagnostisera den och sätta in en behandling.

– Genom att analysera all data som kan samlas in tror jag att vi nu har nått ett skede där vi kan börja titta på de stora drivkrafterna för hälsa och inte bara fokusera på behandling av sjukdomar.

Vad kan information från digitala enheter användas till?

– Idag tar 15 procent av alla människor inte sin medicin på det sätt som de borde. Detta kan leda till läkaren ändrar dosen eller kanske till och med byter ut medicineringen, vilket kan förvärra sjukdomen. Vi har utvecklat en liten medicindispenserare som ger ifrån sig ett ljud när det är dags att ta sin medicin. Man måste trycka på en knapp för att få den och om man inte gör det skickar instrumentet att varningsmeddelande till en sjuksköterska. Detta är särskilt användbart för personer med många läkemedel och för äldre. Dessa är de människor som hamnar på akuten och som besöker sjukhuset flera gånger per år. Om man kan hjälpa dem att undvika sjukhusvistelse så skulle vårdkostnaderna sjunka samtidigt som patienterna blir gladare när de känner att de har kontroll över sin situation. Utmaningen är att sjukvården måste ändras för att kunna hantera ett sådant system.

– Ett annat exempel är för att samla in data. Jag har exempelvis högt blodtryck som jag får två läkemedel mot. Jag har dock fortfarande vissa problem och är inte säker på att jag får rätt behandling. Om vi kunde samla in data från personer med samma profil som jag så skulle vi lättare kunna identifiera vilka behandlingar som fungerar bäst. Min läkare mäter mitt blodtryck när vi träffas, men det ger bara en ögonblicksbild. Om jag kan monitorera det regelbundet och kombinera denna data med information om mina mediciner, hur mycket jag tränar, vad jag äter med mera så kan min läkare ta fram en bättre behandlingsplan för mig.

Hur långt bort, tidsmässigt, är vi från att ha ett vårdsystem som kan hantera digital hälsa?

– Jag tror att tekniken till stor del finns på plats idag. Vi kan redan enkelt överföra data från olika enheter, som blodtrycksmanschetter, till molnet där informationen kan kombineras med medicinska data och delas med vården. Anledningen till att det inte händer är vårdens organisation idag. Nu får sjukvården ersättning för det antal timmar som du tillbringar med din läkare, för din medicin och den behandling som du får på sjukhuset. Det är en input- och inte output-baserad modell. En stor förändring är nödvändig för att stimulera hälso- och sjukvården att titta på hälsan på ett annat sätt.

Vem kan åstadkomma denna förändring – företagen, patienterna eller hälso- och sjukvårdssystemet?

– Först och främst är det en politisk fråga. Sverige tillbringar en stor del av sin BNP på sjukvård och på socialtjänsten. Systemet innebär att du har olika människor som arbetar med samma personer på ett mycket okoordinerat sätt. Det är mycket ineffektivt och kostnaderna kommer att öka mer med den åldrande befolkningen och med de kroniska sjukdomarna.

– Även om Sverige är ett högteknologiskt land så ligger man långt efter när det gäller digitalisering av hälso- och sjukvården. Vi genomförde undersökningen Future Health Index, där vi tittade specifikt på e-hälsoverktyg för egenvård och hur hälso- och sjukvårdssystemet anpassar sig till dessa. Sverige är i den nedre änden av listan och jag tror att det är dags att ta detta på allvar.

Finns det en vilja att förändra vården?

– Jag tror att svaret på den frågan är ett definitivt ja.