Nöden sägs vara innovationens moder och det passar bra in på den bild som Agneta Granström målar upp. Innovationer som passar de norrländska behoven.

– De stora sjukhusen och den teknik som behövs där, det är det så många andra som utvecklar och gör det bra. Vi ägnar oss åt det som är speciellt för oss och vår sjukvård, och det är människorna i glesbygden, säger Agneta Granström.

Hon är regionråd för närsjukvård, glesbygd och e-hälsa i Region Norrbotten, ett område som utgör 25 procent av Sveriges yta, men har bara 2,5 procent av landets befolkning.

– Det vore härligt att ha Stockholms resurser uppe hos oss. Vi skulle kunna göra så mycket, utifrån de behov vi har, fortsätter hon.

Agneta Granström skissar snabbt upp Norrbottens speciella problem. En åldrande befolkning, med stora pensionsavgångar, stora avstånd, med de unga i staden och de äldre kvar på landsbygden.

– Där vi demografiskt är i dag, kommer övriga Sverige att vara om 25 år. Vi har en åldrad befolkning som behöver stöd.

Och här kommer tekniken in. Den står för en stor del av lösningen. För att klara av att hålla nivån uppe på servicen måste man arbeta med digitala tjänster. I Norrbotten utvecklas användningen med videokonsultationer på hälsocentralerna, och teknik för att kroniskt sjuka och äldre ska kunna ta sina värden själva. Vården kommer närmare fast man inte alltid träffas, som Agneta Granström uttrycker det.

Mycket av lösningarna för glesbygden ligger också i att skapa goda samarbeten mellan olika delar av det offentliga, så att inget och ingen faller mellan stolarna. Här arbetar man med samordnade individuella planer, för att ge rätt vård och förenkla arbetet.

– Vi har så mycket gammalt skräp som finns kvar i organisationen, vi måste hela tiden försöka omvärdera och göra nytt, säger Agneta Granström.

Ett annan anpassning som Region Norrbotten genomfört är att vårdcentralerna blivit hälsocentraler. Det är en förändring som inte bara är semantisk, utan står för en hel vårdfilosofi med ändrat fokus.

– Vi har inte råd att ha en massa vård, vi måste satsa på hälsa. Ett exempel är hälsosamtal med alla medborgare, ett samarbete som börjar med skolsköterskorna från årskurs fyra, där vi tidigt kan hitta hälsoproblem och arbeta förebyggande genom livet, säger Agneta Granström.

Hon säger att det är viktigt att fånga in männen, som har en överdödlighet framför allt i hjärt-kärlsjukdomar. De har inte sällan traditionella industrijobb och kan behöva hjälp med att förbättra kost och friskvård.

– Männen här uppe lever ofta flera år kortare än kvinnorna. Vi vill så gärna skjuta hjärtdöden framför oss och få dem att leva lite längre.

 Sju punkter för digitaliseringen i Norrbottens vård

 * Använda personalen effektivt.

* Tillgång till digitala tjänster.

* Snabbare kommunikation.

* Bättre uppföljning av kroniskt sjuka.

* Patienten får bättre kontroll över sin hälsa och sin vårdplan.

* Bättre ekonomi.

* Mer jämlik vård.