Vård i hemmet ges ojämlikt över landet
Njurförbundet bjöd in till ett för patienterna angeläget ämne: Möjligheterna till egenvård och att få vård i hemmet. - Det ser väldigt olika ut i landet, när det gäller avancerad egenvård och möjligheterna att få stöd för kroniskt sjuka patienter så är vården långt i från jämlik, sa Birgitta Nordvall, landstingsråd i Västerbottens landsting.
- Nu är de tekniska möjligheterna till egenvård nästan oändlig, men utvecklingen är rätt lite drivet av vården själv. Mer utifrån. Av patienterna och tekniken själv, säger Roger Molin , nationell vårdvalssamordnare på regeringskansliet.
Många sjukdomar kan i dag kontrolleras och behandlas av patienten själv. Diabetiker tar prover och kan reglera dosen av insulin innan varje spruta om det skulle behövas. Även dialysen har flyttat hem. Vid vanlig dialys går patienten till sjukhuset ett par gånger i veckan. Vid hemmadialys, även kallad PD, kan reningen av blodet göras hemma av patienten. Träning och utbildning ges av sjuksköterska på plats i hemmet. Ett alternativ är assisterad PD i hemmet, det innebär att sjuksköterskan kommer hem och sköter hanteringen.
Men ingen metod passar alla. Det är det personcentrerad vård går ut på.
- Alla är inte lämpade för assisterad PD, vården måste utgå ifrån patientens förutsättningar och den individen det gäller, säger Naomi Clyne , docent och njurläkare i Lund. Vissa tycker att det är för svårt och en del är helt enkelt för trötta för att orka hantera den. Hur har det gått för de som inte fått det? Det har varit katastrofala resultat när det visat sig inte fungera och patienter har dött eller hamnat på vårdavdelningen i 7-8 månader, hur dyrt är inte det?
Många patienter föredrar ändå att sköta sin behandling i hemmet så mycket det är möjlighet. För att öka sin personliga frihet och delaktighet. I Västerbottens landsting har de byggt upp virtuella rum, som patienterna kan besöka utan att behöva resa lång och fysiskt besöka sjukhuset.
- I de virtuella rummen kan man kolla blodvärdet för waran, hb och blodtryck med mera, och det har blivit en fantastisk framgång. Vi har hittills underskattat befolkningens vilja att veta själva och själva kunna ta reda på sina egna värden, men nu när möjligheten finns är efterfrågan stor, berättar Birgitta Nordvall.
Daniel Forslund från Vinnova var moderator och ställde frågan om läkarna och vården har kapacitet att ta emot all data som patienterna kommer med.
- Ja, verkligen, många patienter har datan med sig redan nu, vi jobbar redan så, och vi kan bland annat diskutera provsvar tillsammans. Det har ökat följsamheten enormt, det som har varit ett stort problem, men resultatet är fantastiskt. Det blir så pedagogiskt med den återkoppling som patienten får av datat, svarade njurläkaren Naomi Clyne.
En man i publiken räckte upp handen och sa att han var från Gambro och undrade vad som behövs för att flera ska få vård i hemmet?
- Jag tror att mycket av tekniken som behövs för hemmavården inte utvecklas tillsammans med vården, utan ligger utanför och kommer inte in i vården, sa Monika Rådström , sjuksköterska och njurviktskoordinator på Danderyds sjukhus i Stockholm. Vi inom vården, läkare och sjuksköterskor, måste få hjälp att kunna erbjuda en mer personcentrerad vård. Ett bra exempel är det som vi ser i Jönköping till exempel.