23948sdkhjf

Kvalitetsregister ökar inte kvaliteten i vården

Staten har satsat mycket pengar på de så kallade nationella kvalitetsregistren, bara i år satsas 600 miljoner kronor. Men det kan vara pengar i sjön, menar Riksrevisionen. - Det är tveksamt om de ökar kvaliteten på vården, säger riksrevisor Jan Landahl.
De nationella k valitetsregistren skapades från början av specialistläkare som en möjlighet att dela kunskap. De var meningen att användas för att vårdpersonal skulle kunna gå tillbaka och få information om behandlingar och diagnos. Både stat och landsting satsar mycket tid och resurser på att få personalen att registrera sina erfarenheter. Men de används inte, menar utredarna bakom Riksrevisionens rapport. Personalen uppger på flera enheter att registreringen blir yttterligare en administrativ börda, som det varken finns tid eller intresse för.

– Systemet med nationella kvalitetsregister är arbetskrävande, kostsamt och det är tveksamt om det bidrar till att höja kvaliteten i vården. Regeringen bör därför överväga att minska omfattningen av statens satsningar på registren, säger riksrevisor Jan Landahl i ett pressmeddelande från myndigheten.

Den prestationsbaserade registreringen har heller inte gjort registren mer intressanta. Riksrevisionens förslag är att låta klinikerna själva ta hand om och bestämma hur och till vad de 106 registren ska användas till.

Rapporten kan beställas hos Riksrevisionen .
Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.093