23948sdkhjf

Förslag från TLV: "Låt fler sova med luftrenare"

Att sova med Airsonett, en sorts avancerad luftrenare, hjälper svårt astmatiska människor och de borde göras tillgänglig som behandling för fler, menar Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, i en nypublicerad rapport .
Airsonett renar luften under natten och studier visar att patienter som sover med utrustningen får mindre allergi, inflammationen hämmas och livskvaliteten ökar. TLV konstaterar att behandlingen är kostnadseffektiv och anser att hälso- och sjukvårdens huvudmän, i huvudsak landstingen, därför kan överväga införande av behandlingsmetoden när den farmakologiska behandlingen inte är tillräcklig.

- Vi är övertygade om att TLVs positiva utvärdering kommer att bidra till att fler astmapatienter får möjlighet att leva normala liv med hjälp av Airsonett. Redan idag används Airsonett av flera hundra patienter, varav över 90 procent har uppvisat goda behandlingsresultat, säger Magnus Lundberg , ordförande i Airsonett i ett pressmeddelande.

Astma- och allergiförbundet är glada för TLV:s slutsats.

- Ofullständigt kontrollerad allergisk astma orsakar stort lidande och det är angeläget att samtliga landsting erbjuder likvärdiga möjligheter för de patienter som kan dra nytta av behandlingen, säger Maritha Sedvallson , ordförande i Astma- och Allergiförbundet.

TLV har regeringens uppdrag att genomföra hälsoekonomiska bedömningar av medicintekniska produkter. Rapporten " Temperaturreglerat laminärt luftflöde vid allergisk astma ” finns tillgänglig på verkets hemsida.


TLV:s hälsoekonomiska bedömning, utdrag ur rapporten:
"Det finns två publicerade hälsoekonomiska utvärderingar av behandling med TLA där kostnadseffektiviteten av Airsonett har utvärderats men som använder samma modell. Resultatet från utvärderingen visar på en måttlig kostnadseffektkvot. Därutöver har företaget tagit fram två hälsoekonomiska modeller, en för den svenska marknaden och en för den engelska marknaden. Båda dessa visar på en måttlig kostnadseffektkvot även om kostnadsdata från den engelska modellen inte är direkt överförbara för svenska förhållanden. Samtliga tre modeller har olika utgångspunkt och är 9 därför svåra att direkt jämföra med varandra. Även om utgångspunkterna är olika ger modellanalyserna ändå en uppfattning om storleken på kostnadseffektkvoten.

TLV har även gjort egna känslighetsanalyser av den svenska modellen som företaget tagit fram. Dessa analyser visar att kostnadseffektkvoten är känslig
för en förändring av de ingående parametrarna. Vid konservativa antaganden, inga kostnadsbesparingar i vården, fås en kostnadseffektkvot
om 405 000 kronor per QALY. Det vill säga TLV bedömer att kostnadseffektkvoten är måttlig. Modellen är relativt känslig för produktens
pris där en 500 kronors ökning av priset per månad leder till en ökning av kostnadseffektkvoten med 50 000 kronor per QALY. Förändring av
livskvaliteten har också en relativt stor påverkan på resultatet där en 20 procentig minskning av livskvaliteten leder till en kostnadseffektkvot om
635 000 kronor per QALY.
Underlaget till den hälsoekonomiska modellen är osäkert då det råder osäkerhet kring både behandlingens effekt och de kostnader som är
förknippade med behandlingen. Ingen av modellerna redovisar ett samhällsekonomiskt perspektiv vilket troligtvis underskattar kostnadseffektiviteten av behandlingen. "
Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.062