Anders Persson på CMIV – 3D-pionjären som synliggör det osynliga
Virtuella obduktioner, smidigare kranskärlsundersökningar, djupseende vid hjärnoperationer och radikalt minskade stråldoser. Listan kan göras lång för världsledande Centrum för medicinsk bildvetenskap och visualisering (CMIV) i Linköping.
Landar du på Linköpings flygplats och hämtar ditt bagage möts du av en stor bild på Jas Gripen. Mer oväntat är ett minst lika stort porträtt av en tunnhårig man i spejsade 3D-glasögon. Det är Anders Persson vars tvärvetenskapliga forskningscenter hela tiden flyttar fram gränserna för vad som är möjligt inom virtuell bilddiagnostik.
I snart 30 år har han arbetet med att sprida kunskap som vårdlärare, klinisk amanuens, specialist i radiologi, chefsöverläkare, verksamhetschef, lektor, docent och nu adjungerad professor inom radiologi och medicinsk teknik.
Priserna har regnat över hans gärning: Athena Award för bästa vetenskapliga medicinska forskning i Sverige 2009, Kunskapspriset för insatser inom utbildning 2010 – men det han värdesätter mest är nog Lennart Nilsson-priset 2008 med motiveringen att han ”synliggör kroppens inre med unik precision, så att bilderna kan förstås och tolkas av både lekmannen och experten”.
– Samtidigt är det inte odelat positivt att få en sådan uppmärksamhet. Särskilt efter Lennart Nilsson-priset sa många att ”det är ju inte forskning utan bara vackra bilder”. För allt det andra vi gör syns ju liksom inte, säger Anders Persson när han tar emot oss på CMIV en kulen januaridag.
Och visst kan de spektakulära bilderna stjäla all uppmärksamhet. Men de gör också stor nytta i den kliniska verksamheten i en rad olika specialiteter.
– Det är därför som det har varit så viktigt för oss att ligga mitt i sjukhuset. Vår forskning görs på riktiga patienter och med största möjliga patientnytta. Bara under förra året gjorde vi runt 7 000 kliniska undersökningar här åt landstinget, däribland samtliga hjärtundersökningar med magnetkamera och datortomografi i regionen, berättar Anders.
– Vi har lyckats sänka stråldosen med minst hälften – ner till 0,6 millisievert på 0,6 sekunder som lägst för hela bröstkorgen – något som Siemens har anammat i alla nya maskiner som säljs globalt.
– Vår forskning har bidragit till snabbare, säkrare och billigare diagnoser och säkrare uppföljning efter behandling. Nyckeln till att få det här att funka är att man gör det kvantitativt mätbart så att man kan jämföra i nationella databaser och från patient till patient. Att kvantifiera kroppen hör till framtiden.
– Mycket av vår forskning är kopplad till hjärta, hjärna och blodflöde som vi nog är bäst i världen på att visualisera, fortsätter Anders utan falsk blygsamhet. Hjärtat för att de flesta dör av kranskärlssjuka. Och hjärnan eftersom stroke och neurodegenerativa sjukdomar som ms, alzheimers och parkinsons kostar mest, både för patienter, anhöriga och samhället.
Exceptionellt kreativ
Hjärta och hjärna är också bra ord för att beskriva Anders Persson.
Som chef är han prestigelös, entusiasmerande och mycket omtyckt av sina medarbetare. Det är hans vision och ledarskap som har format detta framtidslaboratorium där industri, akademi och sjukvård, kliniska specialister och IT-tekniker har hittat en unik modell för samverkan.
Av de runt 90 forskarna som är knutna till CMIV – däribland 40 doktorander i en egen forskarskola – är ungefär hälften från medicinsk och hälften från teknisk fakultet.
– Ja, här är det verkligen tvärvetenskap och det är inte så jätteviktigt vad som står på namnskylten. Utan här är det kompetensen som räknas och att man är en trevligt prick som kan jobba över gränserna, konstaterar Anders och skrattar.
Man kan uppleva det som en ganska ostrukturerad och rörig organisation och miljö, men det är exceptionellt kreativt och korta beslutsvägar. Det finns ingenstans i sjukhusbygget där man hör så många ”heureka!” som i fikarummet på CMIV – mycket medvetet placerat i mitten av centret bakom glasväggar.
Anders är dessutom ett talande exempel på en mycket begåvad, lustdriven och nyfiken personlighetstyp som det traditionella skolväsendet inte lyckades fånga upp.
– Jag är påtagligt ordblind och hade urusla betyg från mellanstadiet fram till andra året på gymnasiet. Ni anar inte hur skoltrött jag var, jag var en sådan som ifrågasatte allt och som helst ville pula med någonting annat.
Det där ”andra” var bland annat fotografering och att framkalla i det lilla mörkrummet hemma.
Sommarjobb blev ögonöppnare
Resan mot att bli världsledande i medicinsk bildvetenskap startade med ett sommarjobb som röntgenfotobiträde i Bollnäs, nära Hälsingegården där han hade vuxit upp.
– Den dåvarande chefsöverläkaren Haglund betraktade mig som en idiot när jag kom till avdelningen. Jag visste ingenting om sjukvård och hade inte varit på sjukhus förutom på BB. Men jag tyckte att det var jättekul och läste allt som jag kom över.
I slutet av sommaren sa plötsligt Haglund – som var av den gamla stammen och bara hälsade på de manliga överläkarna – ”god morgon”, till det då blott 20-åriga biträdet.
– Efter doktor Haglunds ”god morgon” har det varit jättekul hela tiden, säger Anders som tackade nej till en studieplats på Tekniska högskolan i Stockholm, fortsatte på röntgen under hösten och sedan kom in på röntgensköterskeutbildningen.
Även där var han ”ganska odräglig” för han hade redan läst nästan hela kursen och hade många åsikter om upplägget. Så det slutade med att Anders tog över som lärare när kursen var slut och fick erbjudande om att skriva en ny studieplan åt UHÄ för de medellånga utbildningarna i radiofysik, röntgen och oftalmologi.
Efter några år kom han in på läkarlinjen och fick dispens redan femte terminen så att han kunde försörja sig på nattliga underläkarjourer på röntgen.
Att det sedan blev Hälsingland i närmare 16 år berodde inte på hemlängtan, enligt Anders, utan att där fanns ett innovationsklimat, korta beslutsvägar utan silotänk och ett nära samarbete med industrin.
– Egentligen flyttade vi ner hela konceptet till Linköping men skalade upp det!
Virtuella teatern drar
Den här fredagen har Anders Persson klämt in vårt besök i ett synnerligen späckat schema, mellan studiedelegationer från Kina och möten med professorerna i vetenskapliga rådet för att söka mycket stora belopp från Wallenberg-stiftelsen och VINNOVA till centrets spjutspetsforskning.
En normal arbetsvecka är 60-80 timmar för CMIV:s energiske chef. Det är lite för mycket, erkänner han, men barnen är stora nu och pluggar i Reykjavik respektive Gdansk – och även hustrun, som är en av sjukhusets tre barnonkologer, är en arbetsmyra.
Trycket på CMIV är utan tvekan exceptionellt. Bara under förra våren kom 90 studiegrupper på besök. Mer än 1 000 personer satt i den virtuella teatern där man kan jobba interaktivt och göra kliniska undersökningar med kroppen hängande i luften i stereo.
– Då kan vi visa att man inte alls ser ut som i anatomiböckerna, utan vi är lika olika inuti som vi är utanpå. Och visst är det en häftig anläggning, säger han stolt, det är alltid många fler än de som ska vara här som sitter med 3D-glasögon och tycker att det är coolt.
Teatern används för utbildning, träning och olika forskningsprojekt. Men det som framför allt har väckt uppmärksamhet är CMIV:s arbete med och forskning kring virtuella obduktioner – ett helt nytt sätt att göra tredimensionella bilder av stora datamängder baserat på en patenterad visualiseringsteknik.
Genom en snabb kroppskanning i datortomografen kan läkaren enkelt skära bort lager av hud och muskler, zooma, rotera och skära utan skalpell. Den döda kroppen undersöks i stället med hjälp av fingertopparna på en pekskärm som ser ut som en stor iPhone.
– När vi la ut en film om visualiseringsbordet på youtube blev det ett ramaskri i hela världen. Den amerikanska kriminalserien CSI ville spela in ett avsnitt hos oss, men vi sa nej för vi hade inte tid just då. Då byggde de en kopia av vår miljö, med virtuell teater och allt, i Hollywoodstudion.
Det är inte bara tevebolagen som står på kö. Inte minst den muslimska världen, där man begraver sina döda snabbt och traditionella obduktioner inte är tillåtna, har visat stort intresse.
I Sverige används tekniken numera som rutin vid obduktioner av alla brottsoffer, drunknade och avlidna barn som kommer till rättsmedicinska enheten i Östergötland. Döda människor används även som facit när CMIV testar nya sätt att göra bilder med syntetisk MR och dubbelenergi-CT för omedelbar patientnytta.
Centret leder dessutom ett nystartat mångmiljonprojekt i digital patologi som syftar till att korta väntetiderna och öka precisionen vid analys av vävnadsprover.
Först i världen
Det var sannerligen ingen slump att Anders Persson handplockades till att bygga upp CMIV. Under sin tid som överläkare och sedan chefsöverläkare i radiologi och medicinsk teknik i Hälsingland var han en av de första i världen att införa 3D-teknik i vården. Den första avancerade 3D-maskinen i sitt slag fanns i Baltimore, den andra installerades i Hudiksvall.
Han var även först i världen att ta fram angiobilder i 3D från datortomografen. Det tog honom precis ett år av synnerligen tålmodigt arbete att göra inställningarna så att man kunde se hjärnans kärl i färg – något som dagens maskiner gör 40 gånger på en enda sekund.
Anders skickade alla inställningarna till Siemens, men sedan hörde han inte ett knyst. Under ett studiebesök i fabriken visade det sig att de låg och dammade i en byrålåda. Men så snart undersökningsresultaten kom till användning gick allt mycket lättare.
Även välkända Mallinckrodt i S:t Louis, som då var störst i världen på datortomografi, fick skrota en jättestudie om lungembolier sedan Anders hittat samtliga när han processade om alla deras rådata.
– De hade tagit tjocka skivor på grisar, printat tolv bilder på film och hängt upp på ljusskåp, vilket var helt värdelöst. Vi körde kliniskt på patienter och tog tunna snitt som man gör idag. Dessutom tittade vi i arbetsstationen och åkte igenom, vilket de inte hade hört talas om.
Till sist lånade Siemens ut viss utrustning till Hälsinglands sjukhus, för att kunna visa det senaste i digital radiologi. Företaget skickade också kunder från hela världen till lilla Hudiksvall för att gå kurs hos Anders Persson i 3D-bearbetning av MR- och CT-bilder och virtuell skopi – alltså en tredimensionell resa i kroppens inre – men företagets mjukvara för volume rendering .
Dramatisk nerresa
När ryktet spred sig att Anders tänkte lämna Hudiksvall började universitetssjukhusen slåss om honom. En vinterdag kom den medicinske chefen på Linköpingsföretaget Sectra, Thorbjörn Kronander, och hämtade Anders med företagets lilla flygplan till ett stormöte i Linköping tillsammans med landstingspolitiker och universitetsfolk.
– Jag glömmer det aldrig för först hämtade vi min då tioårige son hos scouterna. Sen hjälptes vi åt att avisa vingarna med blomspruta och toapapper. Det blåste och snön bara vräkte ner så när vi väl landade var min skjorta alldeles dyngsur av svett.
De som var med på Anders provföreläsning, där han berättade om sina visioner, glömmer den heller inte i första taget. På stående fot fick han tio miljoner för att köpa en datortomograf och fria händer att utforma CMIV. Det räckte för att Anders Persson skulle flytta ner med hela familjen till Linköping.
Första kontoret var ett fyra kvadratmeter stort, fönsterlöst tvättförråd nere i sjukhuskulvertarna. Resten är, som man säger, historia.
Anders Persson
Ålder: 59 år.
Bor: 70 meter bakom sjukhustomten i ett gammalt villaområde i Linköping. Har kvar en tvåa på Karlavägen i Stockholm – ”den är vårt sommarställe”.
Familj: Hustrun Britt-Marie, barnonkolog, barnen Johanna, 24, och Calle, 22, samt borderterriern Harry.
Tjänst: Adjungerad professor i medicinsk bildvetenskap vid Linköpings universitet och överläkare i radiologi vid Universitetssjukhuset i Linköping. Chef för CMIV, Centrum för medicinsk bildvetenskap och visualisering, som han var med och grundade 2002.
Aktuella uppdrag: Bland annat styrelseledamot i Sectra, CMIV, Nationellt Superdatorcentrum (NSC), European Society of Thorax Imaging, European Leadership Institute och European Society of Radiology.
Karriär: Inledde karriären som röntgensköterska 1977. Efter arbete som vårdlärare tog han sin läkarexamen 1985 vid Karolinska Institutet. Verksam i Hudiksvall i 16 år där han blev överläkare i radiologi efter sin specialistexamen 1992 och verksamhetschef för radiologi och medicinsk teknik i Hälsingland 1994-2001. Doktorerade 2005.
Förebild: Leonardo da Vinci, renässansens stora kunskapsspridare av ny teknik.
Fritid: Gillar att resa, prova viner, titta på film, bygga och skruva på saker – från hemelektronik till bilar. Är bra på att springa – ”tidigare sprang jag 1,5 mil om dan och som mest milen på 30 minuter – men nu hinner jag dessvärre inte”.
Egenskaper: Positiv, glad och kreativ. Entusiasmerande och målfokuserad.
Motto: Du kommer längre om du får andra med dig!
Text: Lotta Sellberg
Bild: Bosse Johansson