Ny avhandling: Robotdjur i demensvården här för att stanna
Av Drygt hälften – 52 procent – av Sveriges kommuner har köpt in robotdjur, visar en enkät som redovisas i en ny avhandling vid institutionen för datavetenskap på Linköpings universitet.
Det rör sig om ett slags interaktiva digitala gosedjur, oftast i katt- eller hundform, som har viss rörelseförmåga, kan ge ljud ifrån sig och reagerar på människor. De används för att erbjuda sällskap och trygghet för främst äldre med demenssjukdom.
– Så vitt jag vet är Sverige ett av få länder där det är så här utbrett. Jag tror vi är väldigt snabba på att ta till oss teknik, säger Sofia Thunberg som skrivit doktorsavhandlingen, i ett pressmeddelande.
Hon intervjuade beslutsfattare i tio av kommunerna, och fann att de hoppades att robotarna dels skulle leda till förbättrad livskvalitet för de äldre, dels skulle avlasta vårdpersonalen.
I det förstnämnda avseendet ger avhandlingen dem rätt. Genom bland annat nio månaders fältstudier vid ett demensboende i Motala som införskaffade en robotkatt 2019 kunde Sofia Thunberg konstatera att robotdjuret kan betyda mycket för brukarna.
Personal vittnar exempelvis om att personer som inte sagt ett ord på åratal började prata med katten och med varandra om katten. Att få något att ta hand om bidrog till ökad livskvalitet för de äldre, och kunde fungera lugnande på annars oroliga personer.
Däremot innebar robotdjuret inte mindre arbete för personalen – snarare tvärtom. För även om det kunde användas för att lugna, så kunde det även leda till osämja om vem skulle ha katten i knät. Och en del äldre reagerade negativt eftersom de inte tyckte om katter, eller djur överhuvudtaget.
Det handlar om att använda robotdjuret med eftertanke och omdöme.
”Avhandlingen visar att sällskapsrobotar verkar vara här för att stanna och att de kan bidra till en högre livskvalitet för vissa äldre. Den visar även på en del utmaningar med en viss diskrepans mellan vad beslutsfattare vill införa och vad personalen har möjlighet att utföra i sitt arbete”, skriver Sofia Thunberg avhandlingen.
Hon konstaterar att beslutsfattare på kommuner som köper in tekniken ofta befinner sig långt ifrån verksamheten, vilket kan resultera i bristfällig utvärdering och ålderism mot personer med demens där deras rätt att inte ta emot sällskapsrobotar sällan beaktas.
”För framtida forskning och användning av sällskapsrobotar är det viktigt att utvärdera var robotmodell och användningsområden för sig samt utveckla tydliga rutiner för hur de bör användas. Viktigast av allt är dock att låta alla intressenter få komma till tals och vara en del av processen”.
Sofia Thunbergs avhandling heter Companion Robots for Older Adults: A Mixed-Methods Approach to Developments in Care Homes.
Fakta: Forskningsstöd för robotdjurens positiva effekt
Robotdjuren har sedan de introducerades varit omdiskuterade, och den positiva effekten har ifrågasatts. 2022 tittade Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, på frågan genom att granska en internationell översikt av forskningsstudier på området.
Slutsatsen blev då, som Medtech Magazine rapporterade, att de positiva effekterna överväger och att djurrobotar borde spridas mer i demensvården, men också att användandet bör anpassas individuellt och att det inte passar alla.
Källa: Medtech Magazine